fredag 20 februari 2009

Vältra, svälta eller i alla fall inte ha tillräckligt

Skrivet av Jenny Clevström:

USA gör sig redo för Thanksgiving. Det kommer att bli härligt. En orgie i mat med kalkon, sötpotatissmarrigheter, pumpa- och pekanpaj och en massa annat gott. Så att man däst sen kan sjunka ner i tevefåtöljerna och titta på fotboll. Det spelas förstås bra musik och bjuds på vin med trevliga ackompanjerande samtal så att det blir så där härligt Woody Allenskt varmt, gemytligt, intressant. En helg när familj och vänner helt enkelt kommer samman och umgås lång bortom stress och krav.

Där slutar drömmen.

Besöket på matmarknaden i södra Bronx idag där mindre bemedlade kan komma och få gratis mat gav en nyktrare bild.

Runt 500 köade i timmar i kylan för morötter, potatis, lök och kål som organisationen Citi Harvest delar ut gratis. Många hade till och med kommit sent på natten för att säkra en plats i kön som växt snabbt de senaste månaderna då folk fått det sämre. 


Det var mycket olyckliga blickar i de köerna. Och många för mig ofattbara historier. Arbetslös sen två år med åtta barn. Inte tillräckligt med mat för barnen. Jag fattar inte. 


Men också lyckliga blickar och tacksamhet över hjälp.

Kevin Bacon var där och volontärarbetade och delade ut lök. Jag frågade om han hade behövt gå till en matmarknad någon gång för att få mat. Det hade han inte. Men han hade levt på pizza många dagar sa han. Vet inte om han menade att det var ett tecken på fattigdom. Jag frågade mig själv om jag någon gång inte haft pengar att köpa mat. Jag kunde komma på en gång när jag inte hade en enda krona på bankkontot. Men då fanns ju alltid mamma att låna från. 


Siffrorna från USA talar ett annat språk. Varje vecka hjälper Citi Harvest 260.000 hungriga i New York att få mat, och över en miljon New York-bor kommer i år att gå till ett soppkök eller en matmarknad. Runt 25 miljoner kommer att besöka de matmarknader och soppkök som ordnas av Feeding America - den största organisationen som delar ut gratis mat runt om i landet.

Lillian Daniels, 54, hon med de åtta barnen, visar väl bra vad den växande fattigdomen handlar om. Det handlar inte om svält men om att inte ha tillräckligt.

- Det är oftast inte så att vi inte har någonting. Men vi har inte tillräckligt. Så vi kanske bara äter ris, sa hon.

Det ligger mycket stress i en sån verklighet.

Happy Thanksgiving!

tisdag 17 februari 2009

Svälten i världen: en moralisk Response

Mellan nu och i morgon bitti, 40000 barn kommer att svälta ihjäl. Dagen efter i morgon, 40000 fler barn kommer att dö, och så vidare under hela 1992. I en värld av många, "hur många människor dör eller lider av hunger, undernäring och svält sjukdomar är häpnadsväckande. Enligt Världsbanken, över 1 miljard människor, minst en fjärdedel av världens befolkning, lever i fattigdom. Över hälften av dessa bor i södra Asien, de flesta av de resterande i Afrika söder om Sahara och Sydostasien.

Kontrasten mellan dessa folk och befolkningar i rika länder är en stor en. I fattiga länder i Sydasien, dödligheten bland barn under 5 är mer än 170 döda per tusen, medan i Sverige är det färre än 10. I Afrika söder om Sahara, den förväntade livslängden är 50 år, medan det i Japan är det 80.

Dessa kontraster väcker frågan om människor som lever i rika länder har en moralisk skyldighet att hjälpa dem i fattiga länder. För närvarande är mindre än 1 / 2, 1% av världens totala bruttonationalprodukt åt att hjälpa fattiga drabbade nationer. Under 1988 av stödet från U S. uppgick till endast 0,21% av BNI. År 1990, Världsbanken uppmanade det internationella samfundet att öka stödet till fattiga länder till 0,7% av deras BNP. Om detta mål nås, fattigdom kan minskas med så mycket som 40% i slutet av detta årtionde. Vilken är omfattningen av vår plikt att fattiga länder?

Vi har ingen skyldighet att Stöd fattiga länder
Vissa etiker menar att rika länder har ingen skyldighet att hjälpa fattiga länder. Vår moraliska skyldighet, hävdar de, är att alltid agera på ett sätt som kommer att öka människors lycka och minska mänskligt lidande. På lång sikt kan hjälpa fattiga länder kommer att producera mycket mer lidande än det kommer att minska. Nations med den högsta förekomsten av fattigdom har också den högsta birthrates. En rapport uppskattar att mer än 90% av världens totala befolkningstillväxten fram till år 2025 kommer att ske i utvecklingsländerna. Att ge stöd till personer i dessa länder kommer bara att leda till fler av dem att överleva och reproducera, placera allt större krav på världens begränsade utbudet av livsmedel. Och som befolkningarna i dessa länder sväller, fler människor kommer att tvingas till marginella och miljömässigt bräckliga mark, vilket leder till omfattande markförstörelse ytterligare minska mark för livsmedelsproduktion. Den ökade efterfrågan på den begränsade livsmedel i kombination med en minskad produktion av livsmedel kommer att hota överlevnaden för framtida generationer av alla folk, fattiga och rika.

Andra hävdar att även på kort sikt, liten nytta erhålls hjälpa fattiga länder. Stöd skickas till utvecklingsländerna sällan når de människor som det var avsett för. Istället är det som används av förtryckande regeringar att subventionera deras militära eller satsas på projekt som gynnar den lokala eliten, eller hamnar på den svarta marknaden. Mellan 1978 och 1984, mer än 80% av 596 miljoner av livsmedelsbistånd skickas till Somalia gick till militären och andra offentliga institutioner. I El Salvador, 80% av USA: s stöd i mjölktorrsubstans hamnat på den svarta marknaden. Dessutom ger stöd till fattiga länder undergräver alla incitament för dessa länder att bli självförsörjande genom program som skulle gynna de fattiga, exempelvis sådana som skulle öka livsmedelsproduktionen eller kontrollera befolkningstillväxten. Livsmedelsbistånd till exempel trycker ned lokala matpriserna, avskräcker lokala livsmedelsproduktionen och jordbruksutveckling. Dålig mjölkbönder i El Salvador befunnit sig att konkurrera med gratis mjölk från USA Som ett resultat av stöd i många länder, som Haiti, Sudan och Zaire, ha blivit stöd beroende.

fredag 13 februari 2009

Liten uppoffring !

Igår läste jag en artikel i tidningen om en ny bok som kommer ut av Peter Singer liv: Agera nu för att avsluta världsfattigdomen. Jag är angelägen om att lägga detta till betraktarens ögon som det ser ut i detta läge - detta kan vara en intressant övning som visar hur man kan hjälpa till att göra nytta i världen.

Tankarna kastades runt i ett antal statistiska parameters om fattigdom och svält detta kommer att yttra sig innan den ännu en gång negativa kommentaren upprepas i tidningen dessutom är dom så hemska i verkligheten, dom förtjänar en mycket större tyngd än många saker som det talas om. Artikeln presenterar dessa idéer och detta gav viss insikt och ett nytt tillväga gångs sätt. Boken omfattar en intressant idé som jag har klippt ut och klistrat in nedan.

"Tanken
Om vi enkelt skulle kunna rädda livet på ett barn, skulle vi verkligen kunna göra detta. Till exempel, om vi såg ett barn riskerar att drunkna i en grund damm, så skulle vi ju vara tvungna att hjälpa till och göra sitt yttersta för att få barnet vada ut från dammen, inte skulle vi göra undvika att göra detta. Det faktum att vi skulle bli blöta, eller förstöra ett bra par skor, detta skulle väl inte räknas när det gäller att rädda ett barns liv. Unicef, FN: s International Children's Emergency Fund, uppskattar att cirka 27000 barn dör varje dag och detta sklle absolut kunna förebyggas, detta kallas - fattigdomsrelaterade orsaker. Men samtidigt så är nästan en miljard människor där ut och lever ett väldigt bekvämt liv, med tillräckligt med pengar som kan användas till onödiga materiella saker som inte alls är nödvändiga. (Man är inte säker på om det är den rätta livssynen? När spenderade ni en massa pengar senast, antagligen på något helt onödigt ochonyttigt dricka, hade vanligt dricksvatten varit tillgänglig så hade detta kostat nästan ingenting? Om tanken hade varit "den senaste veckan" kommer jag att spendera pengar på bara lyx grejer, medan barn dör av undernäring eller sjukdomar som vi faktiskt vet hur man kan förebygga eller bota.) Käre nån - du kan spara - du kan sträva efter att ändra på detta. Om alla som har råd att bidra med en liten insats eler gåva skulle nog minska den extrema fattigdomen och skulle med ytterligare eftertanke bidra en blygsam andel av sin inkomst till effektiva, erkända organisationer och bekämpa extrem fattigdom, problemet skulle kunna lösas. Det skulle inte erfodra någon störrre uppoffring. Men först måste vi förändra kulturen som man har som referens. "

En sak som jag verkligen uppskattade är vad Peter säger i artikeln om en specifik idé. "Har du en flaska vatten eller en burk läsk på bordet bredvid dig när du läser den här boken? Om du betalar för något att dricka när det är säkert att dricka vatten ur kranen, du har pengar att spendera på saker som du egentligen inte behöver. Runt om i världen en miljard människor kämpar för att leva varje dag på mindre än vad du betalt för att dricka. " Jag älskar det här eftersom det är till den punkt, men det ger mycket lite för att hävda eller plats att göra det också hjälper dig att förstå hur rika vi är i Australien även om vi är arbetslösa vi har val om vad vi kan konsumera som är betydligt högre än så många i världen.

Detta bidrar till att förmedla små uppoffringar av alla som kan komma att förändra världen för så många människor med fattigdom i världen. Detta handlar om att ge och hur vi ser på det! Jag älskar idéer som visas här och kommer att arbeta på att skriva vidare om det.

onsdag 11 februari 2009

30 miljarder euro per år skulle utrota svälten i världen

ENS gjorde ett bra jobb för att rapportera om öppnandet av högnivåkonferensen om World Food Security: Utmaningar för klimatförändringar och bioenergi.

Enligt min mening är det mest anmärkningsvärda delen är när Dr Jacques Diouf, chefen för FN: s livsmedels-och jordbruksorganisation, påpekade den skamliga skillnaden mellan hur mycket vi spenderar på onödiga saker och hur lite vi relativt sett skulle behöva avvara för att kunna utrota svälten i världen. Efter ett påpekande om att biljoner spenderas årligen på militarism och miljarder dollar går till spillo på livsmedel, Dr Diouf frågade, "Hur kan vi förklara för människorna i sunt förnuft och god tro att det inte var möjligt att hitta 30 miljarder euro per år för att tillgodose 862 miljoner hungriga människor att åtnjuta de mest grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till mat och därmed rätten till liv? "

Resurser som skulle kunna gå till mat till dom hungrande och utrota fattigdomen spenderas på dyra och onödiga, destruktiva strävanden som ockupationen av Irak och kriget mot droger som marijuana. Jag har svårt att beskriva hur otroligt intensivt detta upprör mig.

lördag 7 februari 2009

89 procent av Barnlivsmedelsprodukter har dålig näringskvalitet !

De flesta av barnens livsmedel har låg näringskvalitet, men förpackningarnas fina bilder kan vara vilseledande för föräldrarna, enligt en kanadensisk studie. Professor Charlene Elliott användes amerikanska riktlinjer för att se över 367 produkter. 70 procent av de produkter hade högre socker nivåer än rekommenderat, 23 procent hade för hög fetthalt och 17 procent hade för höga nivåer av salt.
Enligt en detaljerad studie av 367 produkter hade nio av tio vanliga livsmedel som är särskilt inriktade mot barn ett dåligt näringsinnehåll - på grund av höga halter av socker, fett eller natrium.
Föräldrar kan ha frågor om vilka förpackade livsmedel som är bra för deras barn. Men vissa näringsinnehåll kan skapa förvirring, eftersom de kan vilseleda människor att tro att hela produkten är godkända.

* 63 procent av alla de produkter som undersökts fick någon form av näringsinnehåll, plus 62 produkter som skulle kunna klassas som dåligt näringsrika, på grund av höga halter av socker eller fett eller natrium.
* Produkter med hög sockerhalt som stod för 70 procent av varorna med PNQ. Trots detta hade 68 procent någon form av näringsdeklaration på förpackningen, som en källa till hela korn, källa av järn eller låg fetthalt. Spannmål och frukt godis var speciellt kända och troligen också näringspåståenden med höga halter av socker.
* Nästan 23 procent av de produkter som hade PNQ på grund av sin höga fetthalt. Men 37 procent har någon form av näringspåståendet på förpackningen. Exempelvis jordnötssmör blandas med choklad som påstås vara en "källa till sex viktiga näringsämnen och pizza är en produkt som påstås vara en" källa till kalcium.
* Hög natriumhalt nivåer innebär att 17 procent av de analyserade produkterna var klassificerat som PNQ. Trots detta har nästan 34 procent gjort någon form av näringspåståendet på förpackningen. Kex och pizza produkter var bland de värsta syndarna.
* En femtedel av de produkter som visade en tecknad bild på förpackningen bedrev någon form av hälsosam fysisk aktivitet på framsidan och en fjärdedel visadse även på baksidan eller på sidan av rutan. Aktiviteter inkluderade skateboard, basket och cykling.

lördag 16 februari 2008

Fakta från nätet !

Vår värld består av många olika delar.
Man kan, för enkelhetens skull, dela upp Jorden i fyra delar,
nämligen Västvärlden, Asiatiska länder, Afrika och övriga speciella områden.
De speciella områdena inbegriper platser som är drabbade av någon form av katastrof som är kopplad till svält eller fattigdom, men som inte tillhör, eller ligger utanför de mest frekvent uppmärksammade och drabbade områdena i världen.
Ungefär 15% av världens befolkning är ständigt undernärda och många miljoner människor svälter varje år. En fjärdedel av världens befolkning lever i en fattigdom, där en fattig individ klassas som en människa som har under en US Dollar per dag att leva på. Detta samtidigt som att var tredje person, bara i västvärlden räknat, lider av en ohälsosam fetma.
Detta tyder på att resurserna är extremt ojämnt fördelade

Grundorsakerna till turbulens och fattigdom i många av världens länderna upprättades under medeltiden, då kolonialismen resulterade i att blanda annat Afrikas befolkning blev offer
för slaveri, förtryck och fattigdom. Även när dessa länders frigörelse så småningom kom, låg länderna långt efter och klyftan mellan de rika och de fattiga var stor då många vita fortfarande hade behållit makten.

På 1970-talet tilldelades många u-länder stora lån. Dessa lån har de aldrig kunnat betala tillbaka.
I dagens läge betalar de flesta av världens länder tillbaka lånen. Räntan är dock väldigt hög och vissa länder har blivit tvungna att ta nya lån, endast för att kunna betala av räntan.
Lånen, som dessa länder betalar tillbaks, ligger mycket högre än biståndet som de rika länderna ger.

Fattigdomen är huvudorsaken till svält. Svälten är den största konsekvensen av fattigdom.

Vissa u-länder som ligger på dessa platser har tillgång till stora resurser för export. Ett exempel är Nigeria, där man hittade olja på mitten av 1900-talet. Genast kom det ett tiotal utländska företag till platsen och deltog i utvinningen. Ett av dessa bolag var statligt.Grundorsakerna till turbulens och fattigdom i många av världens länderna upprättades under medeltiden, då kolonialismen resulterade i att blanda annat Afrikas befolkning blev offer
för slaveri, förtryck och fattigdom. Även när dessa länders frigörelse så småningom kom, låg länderna långt efter och klyftan mellan de rika och de fattiga var stor då många vita fortfarande hade behållit makten.

På 1970-talet tilldelades många u-länder stora lån. Dessa lån har de aldrig kunnat betala tillbaka.
I dagens läge betalar de flesta av världens länder tillbaka lånen. Räntan är dock väldigt hög och vissa länder har blivit tvungna att ta nya lån, endast för att kunna betala av räntan.
Lånen, som dessa länder betalar tillbaks, ligger mycket högre än biståndet som de rika länderna ger.

Fattigdomen är huvudorsaken till svält. Svälten är den största konsekvensen av fattigdom.

fredag 18 januari 2008

Rik eller Fattig ?

citat
"Jag undrar över en sak som jag länge tänkt på.
Varför är det okej att driva och vara ironisk över sin situation när man har ont om pengar men inte när man har? Shit vad det sticker i folks ögon om du råkar ha lite mer än medelsvensson har, oj vad "fult" det är att kunna unna dig lite extra lyx i vardagen.
Om jag inte har pengar kan man lugnt säga "Jag är så fattig så jag får leva på nudlar resten av månaden", men absolut ALDRIG skoja lite om hur mycket pengar du har.
Svenskar med ont om pengar eller medelsvensson kan skämta och vara ironiska, men aldrig aldrig aldrig människor med lite mer klirr. Jag märker nästan av mer fördomar mot folk som har pengar än tvärtom.

Jag tycker självklart att alla människor ska vara ödmjuka inför varandra och livet, för det har vi gemensamt, men varför är "lika barn leka bäst" så användbart?? Det stämmer tyvärr. Tyvärr!!!

Jag har vänner som har det extremt bra ställt, och vänner som faktiskt inte har det. Vi kan umgås alla tillsammans utan problem, men jag tror att det är unikt. Vi har en skön öppen ironi som alla förstår.
Vissa har aldrig ätit skaldjur, vissa äter det varje fredag. Vissa köper inte något på krogen, vissa får köpa till alla. Det är det sociala som är det viktiga, sen får resten jämna ut sig. Men jag skulle aldrig acceptera att någon sa något nedvärderande eller annat bittert till någon. Vi lever på 2006, alla kommer inte kunna få exakt samma lön. Sorry men sant!
En väninna som är servitris brukar alltid skämta öppet om hur hon sliter och flänger, men andra skämtar tillbaka, och det är okej. För så länge människor inte är snåla, vilket båda parter kan vara så tycker inte jag att pengar i en vänskapskrets behöver ställa till med problem. Så länge alla är medvetna och inte hänger upp sig på just det.."